lördag 27 november 2010

Synergy+ Samma tangentbord och mus till flera datorer

Häromdagen installerade jag ett program som heter Synergy+. Programmet gör det möjligt för flera datorer att dela samma mus och tangentbord. Synergy+ måste installeras på alla de datorer som skall ingå i det gemensamma nyttjandet, dessutom måste datorerna vara ansluta till varandra i ett nätverk. T.ex. ett vanligt trådlöst nätverk som de flesta har hemma nu för tiden. Jag har inget befintligt nätverk hemma utan kopplade på enklaste sätt ihop min stationära och bärbara dator med en korsad nätverkskabel. Dessutom har jag en kabel mellan min stationära dator och min tv. Genom att utöka mitt windowsskrivbord på den stationära datorn kan jag då visa exempelvis film och bildspel på min tv. Går dock inte närmare in på detta.
Principskiss på hur jag kopplat och hur det fungerar
Det Synergy+ gör påminner om att utöka skrivbordet till ytterligare en skärm, men istället för att endast koppla in en extra skärm till datorn kopplar man in en helt ny dator med en egen skärm. Synnergy+ låter dig sedan styra nya datorn från den gamla datorns mus och tangentbord. 
Den dator vars tangentbord och mus de facto skall användas kallas för server, i mitt fall är detta min stationära dator. Övriga datorer är klienter, i mitt fall har jag endast en klient och detta är alltså min bärbara. När allt väl är installerat och några inställningar är gjorda fungerar det nu som så att när jag för muspekaren längst ut i vänsterkanten på skärmen till den stationära dator fortsätter pekaren över till skärmen på min bärbara dator. Jag kan nu styra min bärbara dator med musen som rent fysiskt sitter inkopplat i min stationära dator, det går även bra att använda den stationära datorns tangentbord för att skriva på den bärbara datorn. Jag kan till och med markera och kopiera text på den ena datorns skärm och sedan klistra in texten i exempelvis Word på den andra datorn. För att komma tillbaka till den stationära datorns skärm för jag muspekaren längst ut till höger på den bärbara datorns skärm och vips hoppar den över till den stationära.
Såhär beter sig muspekaren med Synergy+ (till vänster) och utökat skrivbord (till höger)
Varför vill jag då kunna göra detta? Eftersom jag inte visar klientdatorernas innehåll på serverns skärm utan bara delar mus och tangentbord krävs det ju ändå att alla datorer i princip står brevid varandra och då kan jag väl lika gärna bara vrida lite på mig, eller? Jag får nog erkänna att Synergy+ snarare är Nice to have än need to have men jag tycker samtidigt det är smidigt att slippa sträcka mig efter min bärbara dator i andra änden av skrivbordet. Dessutom föredrar jag att skriva på den stationära datorns skrivbord då det är mycket bekvämare och nu kan jag snabbt och enkelt nyttja detta även på den bärbara.


Spana gärna in Synergy+ hemsida: http://synergy-foss.org/
Mer om att utöka windows skrivbord: http://digitalahemmet.idg.se/2.10583/1.227564/sa-enkelt-kopplar-du-datorn-till-tvn

tisdag 23 november 2010

Ögonblick i livet

Underkyld dimma



måndag 22 november 2010

Novemberpaddling

Efter lördagens halvt misslyckade försök tog vi nya tag under söndagen! Den här gången syntes ingen is till och kajaken kom sålunda i vattnet, dock fanns det ingen snö kvar på land då den töat bort under natten som gått. De bilder på kajak i vinterskrud vi hoppats på får därför vänta till ett senare tillfälle. Paddelturen förlöpte i övrigt utan problem. Vattnet höll en temperatur på 4 grader. Platsen var sjön Åländern öster om Rimforsa.

Balansen finns kvar (?)
Det var första gången vi var här men jag har (nu i efterhand) fått bekräftat även från andra källor att det är en fin paddelsjö. Sundet väster om Åländersö är mysigt och en tur runt ön kan rekommenderas. Vi parkerade precis söder om sundet i anslutning till några privata bryggor. Fick tipset om att parkera och lägga i lite längre söderut (markerat med blå bil på kartan nedan) för att inte stöta sig med de boende.



Resväg och förslag på parkering, zooma för att se bättre:


Visa Åländern på en större karta

lördag 20 november 2010

Tänk efter före

Tänkte ge mig ut med kajaken en sväng idag i syfta att låta min gode vän ta lite bilder på kajak i vintermiljö. Vi var dock ganska sena iväg och kände när vi väl satt oss i bilen att sjön vi först tänkt åka till låg lite väl långt söder om stan för att vi skulle hinna fram innan solen gick ner helt och hållet. Hur skulle vi göra? Ställa in turen nu när kajaken redan är lastad? Nej, skam den som ger sig! Vi gjorde en snabb omplanering och drog norrut istället. Göta Kanal strax utanför Ljungsbro skulle bli vår räddning. 
Tiderace Xcite lastad och klar
När vi väl kom fram insåg vi dock att vintern visst fått ett större grepp om det svagt strömmande vattnet än vi först trodde. Vi hittade en liten pöl med öppet vatten men i övrigt var isen tjockare än vad som kändes rimligt att paddeln skulle behöva utsättas för och hugga igenom. 
Snuvad på konfettin
Nu var det dessutom i stort sett för mörkt för att ta några bra bilder och vi kände inte att den lilla öppna pölen var värd fipplandet med kläder och utrustning. Får se om vi gör ett nytt försök imorgon, förhoppningsvis lite tidigare under dagen så det finns tid att leta öppet vatten. Skam den som ger sig!

onsdag 17 november 2010

Vad föreställer bilden?

Misstänker att denna kan bli lite klurig att lista ut såvida man inte provat att göra det själv...

tisdag 16 november 2010

Grottkrypning

För några veckor sedan besökte jag och min flickvän Trollegater naturreservat utanför Rimforsa, några mil söder om Linköping. Trollegater är en samling om 7 st urbergsgrottor där den längsta är cirka 110 meter lång. Vi åkte dit på egen hand med tredubbla uppsättningar fick- och pannlampor och begav oss in i de mörka gångarna. På sina ställen var det riktigt trångt och man tvingades forma kroppen som en liten pil för att lyckas åla sig igenom.
På väg ner i underjorden
När vi kände oss nöjda lämnade vi bilen på parkeringen och vandrade till Ösjön några kilometer söderut längs östgötaleden där vi övernattade i vindskydd. Dagen därpå när vi traskade tillbaka genom skogen ringde en annan grottkrypare vi träffat dagen innan. Han hade övernattat i husbil på parkeringen och sett vår bil stå kvar och befarade därför att vi satt fast någonstans. Vänligt av honom att med hjälp av bilnumret söka upp oss och se så att allt stod rätt till.
Ordentligt trång på sina ställen
Den som är intresserad av Trollegater eller andra grottor i Östergötland kan gå in på Östgöta Grottklubbs hemsida.

fredag 15 oktober 2010

Ögonblick i livet

Kvällslandning

Parachute cord / Fallskärmslina

Sagt och gjort! För ett par veckor sedan skickade jag iväg en beställning på 360 meter fallskärmslina i diverse färger. Sedan paketet farit över Atlanten och hem till mig har det knappt gått en dag utan att jag knutit något i någon form. Perfekt tidsfördriv när man tittar på tv, sitter i en vänthall, åker bil eller liknande.

Det började med att jag gjorde så kallade Survival Bracelets eller "överlevnadsarmband". Tanken med dessa är att man i form av ett armband alltid skall ha med sig ca 2 meter fallskärmslina. Detta för att vara förberedd den dagen en nödsituation uppstår och man plötsligt behöver en bit lina till att bygga ett vindskydd, göra en fångstsnara, ersätta ett skosnöre, tillverka en bågdrill för att göra upp eld eller kanske laga något på ryggsäcken eller tältet.

Linan jag använder heter Paracord 550 och är en mantlad nylonlina med 7 innertrådar. Linan klarar 550 pounds vilket motsvarar ca 249 kg. Ursprungligen tillverkades linan för militärt bruk men finns numera även på den civila marknaden och går att få tag på i en mängd olika färger (klicka här för exempel).

Förutom armband har jag bland annat även gjort en hel del nyckelringar, mobilsmycken samt diverse snoddar att sätta dragkedjor och liknande. Dessa mindre detaljer innehåller inte lika mycket lina som ett armband och dess nytta i en överlevnadssituation kanske därmed faller bort lite. Dock är det fortfarande, tycker jag, en kul grej att ha med sig, som går att göra i många färger och varianter.

Här är en drös bilder på saker jag knåpat ihop de senaste veckorna:

Nyckelringar i Luleå Hockeys färger, efter önskemål från en kollega
Specialnyckelgrej med lång ögla
Nyckelringar 1-3 färger, kantig eller rund
Kamouflagefärgat armband med snabbspänne

Mobilsmycken och dragsnoddar








Olika varianter
Armband i tre färger med justerbar längd


Min första beställning lina börjar nu ta slut och i helgen gjorde jag faktiskt en ny beställning, 600 meter den här gången (!) hoppas det skall räcka ett tag.


torsdag 14 oktober 2010

Svar på bildfråga

Mycket riktigt en Barkbåt! All ära och berömmelse åt David som var först med att gissa detta. Dock måste påpekas att inte riktigt alla nordbor vet hur en båt brukar se ut vilket framgår av en av bilderna nedan, ni får själva lista ut vilken...

tisdag 7 september 2010

Bland svampar och troll

Just nu tar jobbet både mycket tid och energi varpå jag har haft svårt att göra några ordentliga avtryck här. För den som gillar svampplockning kan jag dock meddela att kantareller nu har siktats i Upplands skogar. I fredags, mellan regnskurarna, hittade jag och kärestan 19 medelsmå gula munsbitar. Passade mycket bra till en toast a la ad hoc innan middagen. Vi fick även span på en och annan tagg- och fingersvamp men de fick bo kvar i skogen.

Någon annan som prövat svampplockarlyckan?

Svaret på bildgåtan är, precis som David var först med att gissa, en barkbåt. Större bild kommer inom kort.

tisdag 31 augusti 2010

Vad föreställer bilden?

Dags för ny bildfråga. Vad kan det vara den här gången?


fredag 27 augusti 2010

Sommaren paddeltur

Testade att lägga in sommarens paddeltur utanför Fjällbacka i Google Maps. Gick mycket smidigt och jag tycker resultatet blev riktigt trevligt. Kanske lägger in fler bilder och intressepunkter senare så håll ögonen öppna!


Visa Havskajak i Bohuslän 2010 på en större karta

Titta gärna på filmen How to create a "My Map" in Google Maps om ni vill ha hjälp att göra er en egen karta. Skicka gärna en länk om det är något ni vill dela med er av.

torsdag 26 augusti 2010

Hemmabyggd kajaklampa

I vintras när jag och min mor besökte båtmässan i Göteborg fick vi upp ögonen lite för en kajaklampa, Navi light 360. En ganska smart konstruktion måste jag erkänna. 16 lysdioder alstrar ett runtlysande sken och man kan välja mellan fast eller intermittent ljus. Lampan går att "klämma" fast i exempelvis kepsen, mössan eller i tyget på jackan med hjälp av en magnetplatta. Det blev inget köp för någon av oss, mest på grund av min känsla av att jag tyckte priset var lite högt i förhållande till hur mycket jag trodde att vi skulle få användning för en sådan lampa. Tokig i lysdioder som man är kunde jag dock inte låta bli att under våren knåpa ihop några egna varianter. Kvalitén, batteritiden och vattentätheten går inte att jämföra, men så är också kostnaden bara en bråkdel och jag får väl helt enkelt byta batteri oftare eller tillverka en ny lampa när dessa har gjort sitt.

Lampa nummer 1
En liten halvtransparent plastburk med skruvlock som min mor kom över i jobbet. Finns liknande små flaskor eller burkar som skulle kunna fungera att köpa på t.ex. apoteket.




Färdig lampa


Plastburk, strömbrytare, del av petflaskekork, lysdiod, plaströr, batterier

Limmat med limpistol och därefter lödat


Lampa nummer 2
Något mer avancerad konstruktion med en magnetströmbrytare liknande de som sitter i fönster och är kopplade till larm. Batterierna är gömda i det lilla lilla locket på toppen av snusdosan. Lampan tänds och släcks när man vrider på det stora locket.

Snusdosa med 8 lysdioder

Limpistolen åkte fram igen

Bägge de båda lamporna drivs av två stycken seriekopplade knappcellsbatterier, CR2032, på vardera 3V. Lysdioderna är kopplade som 2 st grupper med 4 parallellkopplade dioder, därefter är de båda grupperna kopplade i serie med varandra.
Jag har ännu inte prövat någon av lamporna vid mörkerpaddling så jag kan inte riktigt svara på hur bra de är till detta. Däremot kan jag intyga att snusdoselampan fungerar utmärkt som tältlampa :-)

Svar på bildfrågan

Ingen lyckades fullt ut men NIO/KAS var i stort sett rätt ute och i brist på annat får jag godkänna det svaret. Istället för en kastrull var det dock en stekpanna.
Platsen är en vik på Lökholmens sydöstra udde. Nordväst om Fjällbacka. 
N 58° 36.657', E 11° 13.885'

tisdag 10 augusti 2010

Vad föreställer bilden?

I ett försök att locka er läsare hit lite mer regelbundet tänkte jag pröva att då och då lägga upp en bild på någon sak eller plats och låta er gissa vad den föreställer. Till den som först gissar rätt kan jag tyvärr inte erbjuda något annat än äran, men på sikt kanske jag kan göra någon form av sammanställning av de mest skickliga ”gissarna”.

Vi börjar med en ganska enkel: (ni som redan vet behöver inte göra er besvär… ;-)

söndag 8 augusti 2010

Skoknuten som håller!

Mitt första riktiga inlägg blir om något väldigt simpelt. Men jag tycker det är viktigt att vi får en bra start här så därför tar jag allt från början genom att gå igenom något mycket grundläggande. Det är inte min mening att idiotförklara någon genom att berätta hur man knyter skorna men jag har ofta uppmärksammat hur många människor runt omkring mig ibland verkar ha problem med en sådan sak som att knyta skorna utan att snörena efter en stund går upp av sig själva. Detta har jag iakttagit bland såväl fjällvandrare, vänner och bekanta som hos idrottare och militärer. Lösningen många använder sig av för att undvika detta brukar ofta bli att de först gör en vanlig rosett och sedan knyter de ihop de bägge öglorna med en eller ett par knutar på varandra. Nog för att detta kanske håller och löser problemet, men det finns även stor risk att denna metod orsakar några ögonblicks frenetiskt pillande med tillhörande frustration när alltsammans sedermera skall knytas upp.
 
Jag skall nu beskriva hur jag gör med mina skor eller kängor, resultatet blir en rosett som öppnas lika lätt och smidigt som en ”vanlig” men som är betydligt hållbarare och löper avsevärt mindre risk att gå upp av sig själv när det är som minst önskvärt. Metoden som jag lärt mig av min mor under en cykelsemester vi gjorde när jag var i 10-årsåldern fungerar lika bra på de dyngsura kängorna i fjällen, som till de glatta skosnörena i ett par lackskor.

Börja som vanligt, men gör en extra snurr på första knuten.

Fortsätt med att med vänster hand skapa en bukt på den vänstra fria änden.

Med höger hand virar du sedan den högra fria änden runt både vänster tumme och bukten.

Fortsätt därefter med att vira den högra fria änden ytterligare ett varv runt tummen och bukten, bredvid det varv du nyss gjorde.

Gör därefter en bukt på den högra fria änden, denna bukt stoppar du in mellan de båda varven, alltså i hålet där du har din vänstra tumme.

Fatta tag om de bägge bukterna och dra åt.

Om du gjort rätt så har du nu en rosett som inte glider upp lika lätt som en vanlig men som fortfarande är mycket lätt att få upp. Dra bara i någon av de fria ändarna och du slipper krångla med besvärliga dubbelknutar.

Berätta gärna hur ni lyckas utefter dessa instruktionerna. Tillförde det något nytt eller var det redan gammal kunskap?

lördag 7 augusti 2010

Om mig


När jag var 8 år tog mina föräldrar med mig på min första fjällvandring. Jag visste nog först inte riktigt vad det handlade om. Vi skulle gå några timmar varje dag, bo i tält och laga vår mat utomhus. Förutom mina kläder fick jag mest bära toapapper och godis, det vägde nämligen inte så mycket. Jag var nog egentligen till en början ganska dålig på det där med att vandra för jag tyckte det var roligare att bygga stenbroar varje gång vi stannade vi någon bäck för att ta rast och jag hade en förmåga att göra rasterna längre än de var tänkta från början. Men det kanske var tur det, för det väcktes ett intresse för det där med att vistas i naturen och att klara sig på egen hand utan vardagens bekvämligheter. Vi kom tillbaka fyra år i rad. Sedan dess har det blivit många fler turer, långa som korta, sommar som vinter. Både med familjen och med kompisar. Min brors 30-årsdag firade vi en påsk på Sylarnas fjällstation när snöstormen härjade utanför. Då lyxade vi till det och bodde inomhus. Med lådvin och några kilo marinerad fläskkarré stack vår meny nog ut lite bland allt frystorkat.
Jag tillbringar förvisso säkert den mesta av min tid inne vid datorn men jag har ändå mina föräldrar att tacka för att de väckte ett intresse att även uppleva och vistas i naturen. De tog med mig på såväl fjällvandringar som på målarläger, där jag fick fiska i hamnen medan mamma målade av någon pittoresk sjöbod.  Men de fick även med mig ut i skogen där hemma. Att som 10-åring bli väckt före klockan 4 på morgonen för att ge sig ut och titta på grävlinggryt och ett och annat mårdbo är en stor förmån jag haft. Något som jag i efterhand har insett att jag kommit att uppskatta mer och mer.

Så vem är då jag? Jag är en kille någonstans mellan 25-30 år gammal, jag menar ung, för det är så jag känner mig. Yngst bland tre syskon. Har hunnit med en del högskolestudier, värnplikt inom flottan, arbetat en tid som glasmästare och även kört sightseeingbåt med turister i en av Sveriges trevligaste städer. Nu arbetar jag inom försvarsmakten och här kommer jag med all säkerhet vara kvar ett antal år. Jag är uppvuxen på västkusten och har tillbringat mycket av min barn- och ungdom på havet. Dels med morfar och med mina föräldrar men sedan kanske mest på egen hand i diverse jollar och segelbåtar. Seglingen har varit mitt stora intresse i många år. Förutom att ha åkt runt på diverse tävlingar har jag även instruerat barn och vuxna i klubbens seglarskola, vilket jag tycker har varit väldigt roligt. Det händer fortfarande att jag gästspelar hos seglarskolan och är med där en dag eller två.
Jag flyttar numera runt en del med jobbet vilket har fått mig att inse att det blir lite omständigt att sköta om en egen båt. Seglingen har därför fått ta ett steg tillbaka och istället har jag börjat intressera mig alltmer för paddling. Köpte mig en havskajak i somras och det lär så småningom garanterat dyka upp några ord om den här på ett eller annat sätt. Annat skoj som intresserar mig och som jag hoppas kunna dela med mig av här är klättring, datorer, lysdioder spontant uppkomna tältnätter och finurliga lösningar eller andra små projekt man kan pyssla med hemma när vintermörkret lägger sig.

Vision


Alla borde någon gång få uppleva hur härligt det är att befinna sig mitt ute på kalfjället. Flera mil från närmsta väg, telefonen avstängd sen några dagar tillbaka och allt du har med dig och behöver finns i din ryggsäck. Du har tagit ut ditt liggunderlag ur tältet och ligger nu och blickar ut över berget ni skall bestiga dagen därpå. Molnen tornar upp sig över det och du funderar över hur det blir om de är kvar imorgon, är tät dimma allt ni kommer se eller kommer det att lätta? Hela situationen får dig att känna dig liten, liten och utlämnad till naturen, men ändå rofylld. Förutom det porlande vattnet från en bäck nära dig är tystnaden det enda som hörs.

Eller vad sägs om en några dagars tur med kajaken? Ni har precis stigit iland vid ett par släta klippor och slagit upp tältet direkt på den Bohuslänska graniten. Nu sitter ni strax nedanför en liten fyr och blickar ut mot horisonten. Via radion ni har med er har ni precis lyssnat till sjörapporten och med en kopp varm choklad i er hand väntar ni nu bara på att solen skall gå ner i havet. Precis som den gjorde igår, och kvällen innan det.

Stunder som dessa är stunder jag gärna lägger på minnet och sent glömmer. Som ni nu säkert kan gissa så ligger friluftsliv mig varmt om hjärtat. Det är detta och saker som går att relatera till detta jag vill att min blogg skall handla om. Jag hoppas att jag genom den får en möjlighet att dela med mig av mina tankar och erfarenheter men även utbyta idéer med andra och kanske plocka upp ett och annat tips på vägen.